Klart att du skall gå och rösta 7 juni!

PRINCIPPROGRAMMET (Kap 2.5):
"Den enskilde medborgarens problem och möjligheter är i allt större utsträckning ett resultat av internationella sammanhang. "

ANETTE: Just därför tycker jag att det är viktigt att vi går och röstar den 7 juni, eller förhandsröstar.
Det är vår rättighet och nästan skyldighet att utse dem som skall representera Sverige i EU-parlamentet. Att välja en person genom ett kryss eller bara lägga en röst på ett parti som man tycker står för något bra. Det tror jag på!

2.5. Europeiska Unionen (EU)

(Utvecklat mina kommentarer 22:a maj 2009)

PRINCIPPROGRAMMET: Människors gemensamma angelägenheter avgörs på en mängd olika nivåer i samhället. Det är mänsklighetens gemensamma erfarenhet av det sena 1900talet, att alltfler sådana angelägenheter måste lösas genom internationellt samarbete. Den enskilde medborgarens problem och möjligheter är i allt större utsträckning ett resultat av internationella sammanhang.
ANETTE: Behålla freden, Miljöarbete, Stoppa människohandel....

PP: Det är denna koppling till den enskilda människans verklighet, som gör den europeiska unionen nödvändig.
ANETTE: Därför är det bra att vara med i EU. EU-kritisk får man gärna vara, å då är det bättre att påverka inifrån än att göra allt för att dra sig ur sammarbetet.

PP:EU är en strävan att på över- och mellanstatlig nivå skapa det medborgarskap - ett demokratiskt ansvarstagande - som är nödvändigt för att bygga ett gott samhälle. Vi vill skapa ett medborgarnas Europa, där unionen är öppen för medborgarnas kontroll, och där medborgarnas trygghet och välstånd skyddas av unionen.
ANETTE:

PP: EU får aldrig bli enbart en intressegemenskap. Unionens folk förenas också av gemensamma värden som grundar sig i vårt gemensamma arv från den judiskkristna traditionen och humanismen. Här ligger ett starkt och livskraftigt arv, som EUländerna har att förvalta. Idag grundar sig vår gemenskap, förutom dessa grundläggande traditioner, också på övertygelsen om det demokratiska systemet och de mänskliga rättigheterna. Till detta kommer den sociala marknadsekonomin. Denna värdegemenskap bör EU söka att stärka, utan att för den skull resa murar mot omvärlden. Tvärtom måste EU:s relationer till omvärlden präglas av respekt och kulturell dialog.
ANETTE:

PP: Det yttersta målet för EU är att vara garant för fred, säkerhet och dialog mellan de europeiska folken.
ANETTE: Kan ibland glömmas bort i ett land där vi ej haft krig på 100år. Men ack så viktigt när vi ser oss omkring i världen.

PP: Principen bör vara att unionen är öppen för varje europeiskt land som delar grundläggande värden om demokrati och mänskliga rättigheter samt bygger på den sociala marknadsekonomin.
ANETTE: Detta kollas särskilt upp när ett land ansöker, men vad händer sen, blir det någon upföljning efter att ett land gått med?

PP: I kristdemokratin är övertygelsen om alla människors lika värde grunden för relationerna med andra folk. Europeisk säkerhet skapas genom gränsöverskridande samarbete och solidaritet. EU måste också ha en samordnad förmåga att självständigt hantera kriser av militär eller civil natur inom eller invid unionens gränser. Varje medlemsstat måste självständigt få ta ställning till deltagande i ett eventuellt gemensamt territorialförsvar.
ANETTE:

PP: Det följer av engagemanget för internationell gemenskap att Europa ska vara öppet mot omvärlden. EU har ett ansvar att bidra till rättvisa globala spelregler, som kan ge alla länder möjlighet till en hållbar utveckling. Det handlar om en förlängning av den kristdemokratiska idén om samhällsgemenskap. Genom en sammanhållen politik inom utvecklingsbistånd, handelspolitik och utrikespolitik kan EU bidra till detta. Handels- och jordbrukspolitiken måste göras förenliga med internationell solidaritet.
ANETTE: Då är det bra med "Klimatposten".

PP: Det är också EU:s skyldighet att vara öppen för de människor som söker skydd från förtryck och våld. En gemensam asylpolitik är önskvärd för att dela ansvaret mellan EU:s länder.
ANETTE: Underlättar integration och förståelse mellan kulturer.

PP: På det ekonomiska området kan EU bidra till välståndets uppbyggnad genom att utveckla och förbättra den inre marknaden. Det måste ske genom att förenkla regler och förbättra konkurrensen, genom att bryta upp slutna marknader och monopol, och förhindra otillbörligt statligt stöd. På så vis kan EU skapa bättre möjligheter för enskilt företagande, och därigenom för människor att genom eget arbete skapa sig ekonomisk trygghet.
ANETTE:

PP: EU ska vara en social och ekologisk marknadsekonomi. Kristdemokratiskt tänkande har inspirerat den europeiska modellen, som förenar individuell frihet med samhälleligt ansvarstagande i form av ett socialt skyddsnät för alla. Det är angeläget att motverka de tendenser till ökade klyftor som kommer med nya strukturförändringar. Bäst görs detta genom att EUländerna skapar förutsättningar för livslångt lärande och en dynamisk ekonomisk utveckling i alla regioner.
ANETTE:

PP: Full sysselsättning i Europa kan åstadkommas genom en entreprenörsvänlig och flexibel ekonomi, som gynnar det personliga initiativet. Endast då kan EU:s inre marknad komma till sin fulla rätt.
ANETTE: Vad är full sysselsättning?

PP: Varje land har dock rätt att själv välja utformningen av sin ekonomiska politik.
ANETTE: BRA!

PP: EUländerna måste gemensamt tillhandahålla goda förutsättningar för kunskapsbaserade framtidsföretag. Europeisk lagstiftning måste tillgodose stabila och gynnsamma spelregler för gränsöverskridande informationsteknologi.
EU:s inre marknad bygger på visionen om att en allt mer sammanflätad europeisk ekonomi säkrar freden. Med en inre marknad förstärks dessutom konkurrenskraften och den ekonomiska dynamiken. För att den inre marknaden ska fungera långsiktigt krävs ett nära och solidariskt samarbete inom penning- och växelkurspolitiken. Därför inleddes det europeiska valutasamarbetet EMU. För att Sverige fullt ut ska kunna delta i det ekonomiska samarbetet samt påverka och ha inflytande på hela EUsamarbetet, men också solidariskt dela ansvaret, bör Sverige vara medlem i EMU.
ANETTE: Finns både för- och nackdelar att vara med i EMU.

PP: Det är önskvärt att hela Europa binds samman till en öppen gemenskap. Då krävs också gemensamt stöd till de regioner som har störst problem att anpassa sig till utvecklingen.
ANETTE:

PP: Jordbrukspolitiken inom EU måste tillhandahålla förutsättningar för ett konkurrenskraftigt europeiskt jordbruk förenligt med internationell solidaritet och en levande landsbygd, som dessutom tjänar som garant för biologisk mångfald, god djurhållning och ekologiskt framställda livsmedel.
ANETTE: SYND bara att vi inte vågar säga NEJ till GMO.

PP: Då miljöproblemen är gränsöverskridande till sin natur är EU i många fall den mest lämpliga nivån för att lösa miljöproblemen i vår världsdel. Förvaltarskapsprincipen måste vara förankrad och få en tydlig tillämpning i EU. Det innebär att en långsiktigt hållbar utveckling måste vara målet för samtliga EU:s politikområden.
ANETTE: Då måste flytten mellan Bryssel och Strasbourg upphöra.

PP: Försiktighetsprincipen och principen om att förorenaren betalar, bör vara centrala i miljöarbetet i EU. EU bör verka för att en grön skatteväxling sker inom samtliga EUländer. Miljöpolitiken måste vara så flexibel att varje land och region kan anpassa åtgärder efter sina unika förhållanden.
ANETTE: Om var och en gör det den är bra på - uppnår vi mer.

PP: På global nivå måste EU verka för en lösning av klimatproblemet. Miniminivåer för miljöavgifter ska kunna fastställas genom majoritetsbeslut inom EU.
ANETTE: Mycket bra! å därutöver kan Sverige gå längre i att växla till förnyelsebara energikällor. Kärnkraften ser jag idag , som ett nödvändigt ont.

PP: Det krävs en ökad samordning av energipolitiken på EUnivå. EUländerna måste samarbeta för att möta de utmaningar som globala klimatförändringar medför. Även försörjningstryggheten utgör en gränsöverskridande utmaning. Gemensamma åtgärder för bättre energihushållning krävs.
ANETTE:

PP: En stärkt miljögaranti med omvänd bevisföring bör finnas. Detta innebär att det är upp till den som är minst miljövänlig att bevisa att den så kallade miljögarantin inte kan tillämpas.
ANETTE: Här skulle jag vilja ha exempel...

PP: Det krävs ett nära samarbete på EUnivå för att motverka allvarlig gränsöverskridande brottslighet och smuggling.
ANETTE: JAPP!

PP: Handeln med droger och människor, så kallad trafficking, bör vara prioriterade områden i brottsbekämpningen. Åklagare och polismyndigheter inom EU måste samordna sin verksamhet. Det europeiska polissamarbetet ska vara väl utvecklat, samtidigt som dess befogenheter ska vara tydligt avgränsade, och skyddet för den personliga integriteten värnas.
ANETTE:

PP: Europeiska unionens funktionssätt måste kunna fungera med ett stort antal medlemmar. Ändringar i fördragen ska beslutas med enhällighet. Alla medlemsstater ska även godkänna överföring av ny kompetens till EU. Majoritetsbeslut ska vara regel inom EU:s kompetensområde.
ANETTE:

PP: EU bör ha en konstitution som på ett tydligt sätt visar maktfördelningen mellan EU och medlemsstaterna samt beslutsordningen i unionen. Demokratisk kontroll och öppenhet måste vara grundläggande för en sådan konstitution.
ANETTE:

PP: Beslutsprocessen måste vara överblickbar för medborgarna och därmed ge möjlighet att utkräva ansvar. Innebörden i den svenska offentlighetsprincipen bör gälla i EU. Det bör tydligt vara fastslaget vilka EU:s kompetensområden är, och vilka de inte är. En avgränsning av EU:s uppgifter är nödvändig, för att förhindra ovälkommen centralisering. En mekanism för tillämpning av subsidiaritetsprincipen i beslutsprocessen måste finnas.
ANETTE:

PP: Europaparlamentet ska ha ett enda säte.
ANETTE: En självklarhet egentligen. Det är helt ovekligt att lastbilar går mellan Bryssel och Strausbourg med papper, politiker och assistenter. Många pengar rullar här som kunde användas till så mycket annat.

PP: Inom unionen bör en flexibel integration tillåtas, för att ge länder möjlighet att fördjupa samarbetet i sin egen takt och ge grupper av medlemsstater möjlighet att utveckla egna angelägenheter. Det är också grundläggande att respekten för nationell kultur och inhemska språk garanteras.
ANETTE: Vad menar vi med detta egentligen?

2.4. Säkerhets- och försvarspolitik

PRINCIPPROGRAMMET: Krig och konflikter mellan såväl enskilda människor som stater uppstår till följd av människans ofullkomlighet. Vår rädsla för det okända, girighet, avund, maktlystnad, prestige och så vidare är ofta orsaken till att konflikter växer och övergår i krigssituationer.
ANETTE:

PP: En framgångsrik säkerhets- och försvarspolitik bygger på tidiga varningssystem och förhindrar och förebygger att konflikter leder till våldshandlingar, förmår lindra dess konsekvenser och skyddar människors liv, frihet och egendom.
Rätten till liv är en grundläggande mänsklig rättighet. Respekten för den är en förutsättning för att den enskilda människan ska kunna åtnjuta sina övriga rättigheter. Rätten till liv, kroppslig integritet och respekt för den personliga värdigheten innefattar även rätten att försvara sig mot angrepp.
Vid konflikter har fredliga metoder, såsom diskussion och förhandling, företräde framför vapenbruk. Aggression och offensivt krig är inte etiskt försvarbart.
Utifrån ett kristdemokratiskt synsätt kan dock vapenmakt brukas under iakttagande av följande kriterier, och då alla andra ansträngningar att lösa konflikten med fredliga medel har prövats:
För att förebygga att konflikter växer, främja uppbyggnad av freden och vara till stöd för samt skydda olika humanitära hjälpinsatser.
Om det är ett försvarskrig: Det måste det föreligga ett rättfärdigt ändamål, det vill säga själv försvar, skydda oskyldigas liv eller säkrande av grundläggande mänskliga rättigheter.
Vapeninsatsen måste stå i proportion till det som avses att försvaras, och den förödelse som därigenom uppstår. Aggression riktad mot civila är ej försvarbar.
Det måste alltid finnas en seriöst grundad utsikt till framgång. Även försvarskriget upphör att vara legitimt då det enbart leder till fortsatt lidande och ödeläggelse.
Människosläktet utgör en enhet, vars medlemmar och gemenskaper är etiskt bundna till varandra genom ömsesidiga rättigheter och skyldigheter. Fred kan inte byggas utan aktiva och skapande ansträngningar. För att öka samt effektivisera internationellt samarbete i dessa frågor bör lämpliga gemensamma institutioner finnas. FN, EU och OSSE är exempel på internationella organisationer som stundtals varit lyckosamma i att förebygga konflikter och därmed bidragit till en fredligare värld.
Självständiga stater har ett stort värde, som ansvariga för det gemensammas bästa inom sina gränser. Men då stater misslyckas med att skydda människors säkerhet, eller systematiskt bryter mot mänskliga rättigheter finns det en förpliktelse att ställa upp för utsatta medmänniskor. Aggression får aldrig löna sig och ingen har rätt, i en attityd av passiv neutralitet, att överge människor som utsätts för krigshandlingar. Därför måste det i folkrätten finnas regler för hur och när internationella organisationer som FN och EU kan ingripa, även militärt, för att förhindra systematiska övergrepp mot civilbefolkningen också inom ett land, genom en så kallad humanitär intervention. Det handlar om att skapa en säkerhetspolitik som i högre grad bygger på människors säkerhet istället för enbart staters säkerhet.
Svensk säkerhetspolitik ska präglas av samarbete, förutseende och helhetslösningar inom en internationell säkerhetssamverkan. Målet är att fördjupa fredsuppbyggnaden i vårt närområde, i Europa samt i övriga världen. FN bör vara effektivt och starkt som organisation för global krishantering, och EU samt OSSE som regionala europeiska säkerhetsorganisationer. Det är positivt att USA genom sitt engagemang i NATO deltar i den europeiska säkerhetsordningen. Ett öppet och nära samarbete med NATO bör vara en naturlig del av svensk säkerhetspolitik.
Med den förändrade världsbild som råder efter det kalla krigets slut behövs en modern säkerhetspolitik för Sverige som fokuserar på internationellt samarbete och ett gemensamt ansvar för människors säkerhet.
Sverige ingår i EU där ett europeiskt säkerhetspolitiskt samarbete växer fram. Vi kan inte stå neutrala om våra grannländer anfalls. Vi bör vara delaktiga i att lösa säkerhetsproblem i Europa och närområdet, och efter förmåga även i övriga delar av världen. Svenska åtaganden ska främja bland annat europeisk säkerhet och vara fredsbevarande. Genom ett europeiskt försvarssamarbete stöds också den svenska försvarspolitiken som syftar till fred och frihet. Svenska militära insatser ska genomföras först efter självständiga svenska beslut.
Kriser måste mötas med politikens alla preventiva möjligheter. Säkerhetspolitiken bildar tillsammans med utrikes- och försvarspolitiken liksom närings, miljö- och biståndspolitiken en helhet. Den bästa förutsättningen för att undvika väpnade konflikter är att främja respekten för de mänskliga rättigheterna och att säkra en demokratisk samhällstradition. Dessa grundvärden måste ständigt erövras och försvaras.
Nya typer av konflikter och hot leder till ett vidgat säkerhetsbegrepp. Hoten sträcker sig från den hårda kärnan av traditionella hot till dem som följer av det moderna samhällets sårbarhet. Sverige måste kunna möta angrepp från internationell kriminalitet, terrorism, ITkrig, biologiska vapen, kemiska vapen och kärnvapen. Dessutom krävs förmåga att hantera nya konflikter av bland annat inomstatlig karaktär och där mänskliga rättigheter kränks.
Försvarsmaktens huvuduppgift är att värna människors liv och frihet. Det sker i regel bäst genom att värna territoriell integritet och utöva gränsskydd samt värna fredstida yttre säkerhet. Därutöver krävs att totalförsvaret förmår upprätthålla beredskap för att kunna delta i hanteringen av katastrofer och andra svåra påfrestningar i samhället samt att delta i förebyggande åtgärder för att begränsa riskerna för sådana. Dessutom bör Sverige kunna delta, efter beslut i FN:s säkerhetsråd eller utifrån folkrättsligt godtagbara kriterier, även utanför Europa. Försvarsmakten ska ha en sådan styrka, sammansättning, beredskap och gruppering att den kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser i närområdet.
Alla svenska medborgare ska omfattas av en totalförsvarsplikt. Därigenom förankras det svenska försvaret hos det svenska folket och personalförsörjningen tryggas på ett kostnadseffektivt sätt. Uttag till utbildning i fred avgörs utifrån försvarets uppgifter och hotbilder. Den som fullgör militärtjänst bör se på sig själv som varande i fredens tjänst och väktare av medmänniskors trygghet och frihet. Samtidigt måste alla de som av samvetsskäl inte vill göra vapentjänst, bemötas med största respekt och beredas tjänstgöring med civilplikt.
Det civila försvaret och det psykologiska försvaret måste ha tillräckliga resurser för att kunna garantera befolkningen ett gott skydd mot effekterna av såväl civila katastrofer som aktuella militära hotbilder. Det ekonomiska försvaret är en viktig del av totalförsvaret. Sverige ska i princip kunna svara för befolkningens livsmedels- och energiförsörjning samt hålla en god beredskap inför avspärrning av utrikeshandeln.
Civilmotstånd och andra alternativa försvarsformer ska vara ett komplement till det militära försvaret och vara en möjlighet till aktiva insatser för medborgare, som utan att bruka vapen vill delta i försvaret av Sverige.
Som en följd av försvarets uppgifter krävs en försvarsmateriell kompetens inom landet, vilket förutsätter en inhemsk försvarsindustri. Vapenexporten ska begränsas till demokratiska stater och omgärdas av noggrann kontroll. Export ska ej gå till offensivt krigförande länder eller till stater där det förekommer systematiska kränkningar av mänskliga rättigheter.

Polis, åklagare och domstolar

PRINCIPPROGRAMMET: Tilltron till rättssamhället bygger på att människorna kan förlita sig på att en effektiv brottsbekämpning och en fri och oberoende rättskipning ger trygghet för personlig integritet och egendom. Staten ska skapa rättsregler och tillhandahålla sådana resurser att detta garanteras.
ANETTE:

PP: Polisens uppgift är att förebygga brott, upprätthålla ordningen samt att utreda och beivra brott. Nära och förtroendefulla kontakter mellan polisen och allmänheten ska utgöra grunden för ett bra polisiärt arbete. Det utåtriktade brottsförebyggande arbetet är viktigt och samarbetet med socialtjänsten och skolan ska ges en hög prioritet. Polisarbetet ska vidare organiseras så att tillgången på poliser är störst vid tider då och på platser där brottsligheten kan förväntas vara som mest omfattande.
Åklagarna ska skyndsamt väcka och utföra åtal. Det är särskilt viktigt att myndigheterna reagerar snabbt på brott som begås av ungdomar, och arbetet med sådana brott ska därför organiseras så att de kan tas med förtur.
Ett kraftfullt arbete mot ekonomisk brottslighet är viktigt, då ekobrott hotar samhällsmoralen i det demokratiska samhället. Sverige bör bland annat inom ramen för EUsamarbetet verka för samordnade insatser för att förebygga och motverka ekonomisk brottslighet.
Miljöbrott innebär inte bara att de ansvariga tillskansar sig ekonomisk fördel på ett otillbörligt sätt utan det görs dessutom på bekostnad av framtida generationer. Detta gör miljöbrotten särskilt allvarliga. Det är viktigt att myndigheterna står starkt rustade för att möta dessa brott.
För att möta den internationella brottsutvecklingen krävs ett väl fungerande samarbete över myndighetsgränser och ett utvecklat internationellt polissamarbete. Dessutom bör gränspolis och tull ges erforderliga resurser för att möta internationella brottssyndikat.
Domstolarna ska stå fria och oberoende från statsmakterna och handlägga mål och ärenden på ett rättssäkert och effektivt sätt. Domstolsväsendet ska vara organiserat så att domar och beslut kan ges inom rimlig tid. Det är också viktigt med ett lokalt förankrat rättsväsende.

Påföljder

PRINCIPPROGRAMMET: Påföljder på brott ska tjäna flera ändamål: de ska avhålla förövarna från nya brott och de ska avhålla andra från liknande handlingar samt skydda samhället mot övergrepp och andra destruktiva handlingar.
ANETTE: Viktigt att alla får vård.

PP: De ska också så långt som möjligt göra att förövaren gottgör brottsoffer ekonomiskt för det lidande eller den förlust som uppstått och visa brottsoffret respekt genom att samhället ställer sig på brottsoffrets sida.
Straffet ska vara så utformat att det ger brottslingen insikt om den skada som han har åstadkommit. Straffet som utdöms för ett brott är därför ett sätt för brottslingen att sona sin skuld både gentemot staten, som har till uppgift att värna rättvisan, och gentemot brottsoffret. Genom att avtjäna ett rättvist straff sonar å andra sidan brottslingen sin skuld, och förtjänar därefter att behandlas som vilken annan medborgare som helst.

PP: Dödsstraff är ej förenligt med synen på människolivets okränkbarhet.
ANETTE: Tack och lov vill ingen ha dödsstraff.

PP: Den utdömda påföljden ska normalt vara tidsbestämd.
ANETTE:
PP: För såväl förövare som brottsoffer kan det vara meningsfullt att sammanträffa. Brottsoffret kan konfrontera förövarna med sin upplevelse av brottet och förövarna kan därigenom förstå vilken skada som har åstadkommits och ges möjlighet att visa ånger och att försöka sona sitt brott.
ANETTE:

PP: Samhällstjänst ska alltid övervägas i första hand som påföljd för ungdomar som begått brott. Samhällstjänsten har en både pedagogisk och social funktion som syftar till att bryta ett brottsligt mönster hos den unge och anpassa denne till ett normalt och meningsfullt liv. Unga bör inte under strafftiden sammanföras med tungt kriminella personer.
ANETTE:

PP: Alla anstalter ska vara drogfria och det ska finnas resurser för kontroll av drogfriheten.
ANETTE: Tänk att det har vi på Gävleanstalten.

PP: Frivilligorganisationer ska ges goda möjligheter att verka inom anstalterna till gagn för de intagna och för samhällets insyn i anstalternas verksamhet. Samhället har ett ansvar att stödja den straffade med hjälp till drogfrihet, arbete, utbildning och bostad för att denne efter avtjänat straff ska kunna återinträda i samhället och inte återfalla i brottslighet. Frivilligorganisationerna ska uppmuntras att vara en aktiv del i detta arbete.
ANETTE: Exempelvis gör KRIS (Kriminellas Revanch I Samhället) ett bra jobb här.

Brottsförebyggande insatser

PRINCIPPROGRAMMET: Det viktigaste sättet att bekämpa brottslighet är genom förebyggande insatser och det är framför allt vuxnas ansvar gentemot barn och ungdomar som kommer i blickpunkten. Familjens roll att fostra och leda de unga är av största vikt. Det offentliga ska prioritera insatser som stärker föräldrars möjlighet att kärleksfullt och positivt sätta gränser och ge stöd till sina barn. Det offentliga ska vidare genom olika åtgärder, framför allt via familjepolitikens utformning, ge föräldrar möjlighet att tillbringa mer tid tillsammans med barnen. En stark sammanhållning mellan föräldrar och barn bidrar verksamt till att minska riskerna att unga dras in i brottslighet.
Under tidigare generationer utövade såväl familj som närsamhälle en stark social kontroll, som avhöll många från brottslighet. Vuxnas deltagande i barns och ungdomars vardag har under senare decennier tunnats ut betydligt och behöver stärkas. Frivilliga insatser från enskilda och organisationer som engagerar sig för att ge barn och ungdomar meningsfulla fritidsaktiviteter ska uppmuntras och stödjas. Kraft ska också läggas på informationsinsatser för att påverka vuxna att både genom ord och handlingar ta ett ökat ansvar för att unga ska växa upp till goda samhällsmedlemmar.
Samhället måste vidare ge tydliga signaler om vad som är rätt och vad som är fel. En snabb reaktion på begångna brott och en ökad upptäcktsrisk för förövarna är viktigt. Socialtjänsten, polisen och skolan har en stor uppgift i detta avseende och ska ha en nära samverkan med varandra för att på ett tidigt stadium förhindra kriminalitet hos barn och ungdomar.
Skolans undervisning och relation till eleverna ska vara så utformad att den väcker respekt för människans egenvärde och människolivets okränkbarhet. Undervisning i lag och rätt ska förekomma under hela skoltiden.
Staten måste konsekvent upprätthålla de rättsregler som beslutats. Alla brott ska effektivt och utan undantag beivras, också sådana som kan avfärdas som smärre brott och förseelser.
Den övervägande delen av brottsligheten sker under inflytande av alkohol och andra droger. Insatser ska göras för att motverka ungas alkoholkonsumtion och drogfria miljöer ska främjas.
Kriminal- och frivården ska ges tillräckliga resurser för att kunna ge erforderlig vård och i övrigt stödja och hjälpa dömda, både under och efter verkställighet av påföljder, i syfte att förebygga fortsatt brottslighet.

2.3. Rättssamhälle och kriminalpolitik

PRINCIPPROGRAMMET:
Den kristdemokratiska rättspolitiken bygger på en kristen människosyn och värdegrund. I denna ligger den realistiska insikten att människan är ofullkomlig och att brott mot medmänniskor och mot samhället alltid kommer att finnas. Samtidigt måste strävan från samhällets sida vara att begränsa brottsligheten så långt som möjligt.
ANETTE:

PP: Rättvisa handlar om det rätta handlandet i relation till våra medmänniskor. Rättvisa är ett grundvärde, som i en samhällsgemenskap förutsätter en balans mellan alla människors intressen, rättigheter och skyldigheter. Denna rättvisebalans rubbas när någon begår ett brott och handlar orätt. I många fall har gärningsmannen med uppsåt låtit sin handlingsfrihet gå ut över andras rättigheter att förverkliga grundläggande värden. Det är då det offentligas uppgift att skipa rättvisa och att återställa balansen så långt det är möjligt.
Alla människor har ett personligt ansvar för sina medvetna handlingar. Omgivningen har samtidigt en skyldighet att visa civilkurage och stödja varje person att göra det rätta. Det måste finnas en samsyn mellan människors uppfattning om vad som är rätt och fel och rättsordningens. Ett effektivt tillrättaförande av brottsförövare bör dessutom ha inslag av såväl allmänprevention som individualprevention.
Allmänpreventionen, det vill säga att samhället gör klart att på brott följer straff, ska innefatta snabba och förutsägbara reaktioner som är förankrade i en human och tydlig lagstiftning. Samhället ska ställa sig på brottsoffrets sida, övergrepp och kränkningar av medmänniskors integritet och egendom kan aldrig tolereras. Respekten för lagarna ska därför upprätthållas med fasthet och förövare av brott ska skyndsamt lagföras.
Individualpreventionen, det vill säga avsikten att avhålla från nya brott, ska innefatta en mångfald av insatser från samhällets sida. Brottslingen ska rehabiliteras så att han eller hon i fortsättningen visar respekt för sina medmänniskor och omgivningen genom att följa de i demokratisk ordning beslutade reglerna.